Slagna i huvudet av en parkeringsvakt

Jaa, det var väl gårdagens stora händelse. Vi hade en hyfsat långtråkig (bra ord, eftersom den både var lång och tråkig) dag. Efter skolan så gymmade Martin, och Charlotte och Matilda gick en powerwalk. Eftersom vi inte får någon ordentlig lunchrast på tisdagar (alla raster är 20 minuter) var vi hyfsat hungriga sen. Vi hade bestämt tidigare att vi skulle äta på en grekisk warung nere i Kuta alla fyra. Maten var god, men portionerna var inte så stora så vi var lite hungriga även efter maten.
 
Vi har insett att donken är det absolut billigaste glassalternativet här nere om man inte ska äta pinnglass, och McFlurryn är verkligen to die for. Så  vi åkte dit. Planen var att gå in, köpa glass och sedan åka hem blixtsnabbt (tar ca 3 minuter) och äta den hemma. Charlotte skulle sitta bak och hålla en glass i varje hand för att den inte skulle smälta. När man kommer ut på huvudvägen från Donken så är det alltid lite småkaos. Vi har inte förklarat Balis trafik ordentligt ännu, men att den är kaos det vet ni i alla fall. När någon ska backa ut från en uppfart vid exempelvis ett hotell står det nästan alltid en vakt med en blinkande stav och stoppar trafiken medan. Nu stod det en sådan vakt precis där vi svängde ut från donken, men Martin bedömde att bilen han skulle hjälpa fortfarande stod still och tänkte därför bara pipa förbi lite fort. Det skulle han inte ha gjort. Vakten blev fly förbannad och allt hände väldigt fort. Men han sprang i alla fall fram till oss och slog oss med sin blinkande stav i våra huvuden, och sedan slog han glassen ur Charlottes hand! Chocken var total och Martin tvärnitade i alla fall mitt i vägen. Charlotte hoppade av på jakt efter glassen och hela trafiken stannades upp. Och mitt i allt stod vakten och var skitsur, gjorde arga miner och vägrade ta upp glassen som sakta började rulla in under en taxi. Charlotte sprang dit samtidigt som en kollega till vakten och fick tag på glassen i alla fall! Och den klarade sig, locket satt kvar :)
 
Såå kul i efterhand, tänk hur det hela måste ha sett ut... Jaa, herregud. Nu har vi lite mer respekt för vakterna i alla fall :)
 
 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: