Tack, Bali!
Nu har vi snart varit hemma i Sverige i en vecka (förutom dagarna i Prag). Det är fortfarande svårt att inse att det stora äventyret är över. Det har gått ett år sedan vi sökte in och började förbereda oss, längta och planera. Och nu är det över.
Vi hade en fantastisk tid på Bali. Vi är glada över att vi verkligen tog vara på tiden och möjligheten att se och göra så mycket som möjligt. Vår motorcykel var vår frihet att ta oss precis vart vi ville på ön och de andra spännande platserna var bara en båttur eller en kort flygresa bort. Vi har utforskat Bali från öst till väst, norr till söder. Sett de stupande klipporna i Uluwatu och andats den friska bergsluften i Kintamani. Vi har njutit av Giliöarna, Lembongan, Penida, Flores, Komodo. Vart vi än styrt har vi lärt oss något nytt, hittat ett nytt smultronställe och sett nya häpnandsväckande platser. Både på land och under havsytan. Vi har snorklat och dykt bredvid majestätiska mantor, tjuriga sköldpaddor, en hungrig haj, lekande delfiner och sett det mest fantastiska havet har att erbjuda när vi kämpade i strömmarna i Komodo.
Bali, du har lärt oss så mycket. Att korruption tydligen inte är ett problem - utan en del av kulturen! Kulturen som genomsyrat varje dag. Att alltid känna doften av rökelsen från den närmaste offergåvan. Att tid egentligen inte är viktigt, vilket vi blivit galna av stundtals när vi väntat på mäklaren, på moppekillen, på taxin, på våra lärare. Att maten inte handlar om vad man äter utan hur man gör det och med vilka - vilket vi inte själva riktigt kunnat förhålla oss till alla gånger efter att vi tröttnat så på ris och nudlar. Vi lärde oss indonesiska språket såpass hyggligt att vi kan ta oss runt och göra lokalbefolkningen glada. Vi lärde oss konsten att pruta stenhårt och att fuska i skolan. Vi lärde oss att ta tillvara på dagarna. Och att irritation och frustration aldrig, aldrig hjälper och att det är viktigt att fokusera på allt det som är bra, fantastiskt, vackert och underbart. De sakerna, momenten och tillfällena fanns ju faktiskt överallt, hela tiden. Det gällde bara att ha ögonen öppna.
På Bali är allt möjligt om du har ett leende och en ödmjukhet, eller såklart lite pengar i fickan. På Bali kan man åka tre personer och en surfbräda på samma moppe och alla bara ler. Förutom polisen, men stick åt honom en peng så ler han också sen. Vi log också de gångerna vi åkte från skolan och fick syn på den nakne mannen efter den stora rondellen.
Bali kan vara väldigt billigt och väldigt dyrt. Efter ett tag lär man sig vart man ska ställa moppen för att slippa betala 2000 rupiah (drygt 1 sek). På Bali kan livet vara väldigt svårt och väldigt enkelt. Orkade man inte gå de 5 minuterna till McDonalds så kunde man alltid beställa Mcdelivery för ca 8 sek. När man gått de 14 minuterna från stranden och var helt blöt av svett var det bara att promenera rakt ner i poolen när man kommit in genom grinden. Så praktiskt det var! Vår pool. Vår lifesaver. Som gav oss svalka varma dagar. Där vi hängde och umgicks och pratade om livet. Om de nya kackerlackorna, de nya matstället vi hittat, om puckot vi mött och vad som egentligen hände på krogen igår? Poolen som någon vecka färgade våra hår gröna.
Vi åt rostbröd varje dag och lagade vår "mat" på en gasspis. Ibland blev skafferiet utsatt för en myrinvasion. Vi var tvungna att köpa vatten på flaska hela tiden. Men vi hade städare som diskade och bäddade våra sängar. Vi hade en poolpojke som diskret smög in när det behövdes. En bit bort hade vi de godaste fruktjuicerna, milkshakesen och smoothiebowlsen. Vi hade solen, havet och alla stränder en liten moppetur bort. Men det är över nu. Vi kommer inte sitta i vårt vardagsrum på våra trämöbler och umgås mer. Vi kommer inte att svinga våra lurviga på La Favela inom någon snar framtid eller strosa runt i Kuta. Eller ta ett eftermiddagsdopp eller njuta av ännu en solnedgång i Seminyak. Antagligen kommer vi inte att planera varje helg och lediga dag efter vad vi vill se, göra och upptäcka.
Bali blev vårt nya "hemma", en plats vi var trygga med och levde utefter, och som gav oss mycket att minnas och bevara i våra hjärtan. Alla svårigheter vi stött på har vi faktiskt övervunnit. Älskade ö, vi kommer att sakna dig!
